Another day in paradise...

Hej.
Och fan.
Imorgon var en dag jag såg fram emot. Vi skulle gå i skogen och leta svamp.
Nu är vi desutom bjudna hem till ett barn som har födelsedag.
Där kommer det att vara människor från bröllopet.
Jag får ångest. Tar detta aldrig slut.
Jag vill inte träffa fler av dem nu. De är ju totalt ointresserade av mig.
Jag vet hur det blir. Jag försöker vara trevlig, och sen får jag ändå sitta på en liten stol (ämnad för barn) under deras trapp och huka mig och jag kommer att äta alldeles för mycket tårta bara för att jag blir så ledsen och frustrerad över att ingen "vill va" med mig.
Precis så var det förra året när vi var där på barnets födelsedag.
Visst är jag feg som bara skriver "barnet" så att om nån läser detta så kan de inte lista ut vem vi ska hem till.
Oj vad smart jag är.
Mvh
Annika
Ps. vad mystisk det är att man måste skriva in dessa svajiga bokstäver, varje gång man ska publicera sina bloggar.

monstret

Hej.
Jag är sååå patetisk.
Jag går in på Camilla läckbergs blogg, fast jag veet att jag bara blir avis och sur.
Hon verkar bara göra roliga saker och få en massa positiva cred.
Nu ska jag berätta om min cred.

Idag på niornas spanskalektion så kom skolans mest provocerande unge insteppandes i mitt klassrum. Han skulle göra en undersökning hade han hittat på (egentligen hade han franskalektion)och höra hur roligt eleverna hade på spanskan. Några hormon-killar skrek: Det är skiiittriiiist!
Då vände han sig till mig och sa, (dock med flackande blick), jaha om inte eleverna har kul på lektionerna hur bra lärare är du egentligen då?
Sen så minns jag inte mer, för jag förvandlades till ett monster och slet honom i stycken.
Varför kan man bli vansinnig på vissa människor direkt man ser dem?

Men obs. Jag vill inte slita Läckberg i stycken alltså.
Okidok.
Gonatt.

Hej.
Är det nån mer än jag som måste elda värmeljus för att inte frysa hemma.
Vi har ju spisen men jag är så usel på att tända den. Känns som att jag får pms varje gång jag ska vara där och pilla med små flisor och papperstussar. Det gååår ju bara inte.
Det brinner upp på en sekund och sen är det dött därinne.
I hate it.
Jajustja, det var ju nu jag skulle berätta allt bra med bröllopet. Sen måste jag verkligen släppa det där, jag har ältat det nu känns det som.
Nu kommer det braiga:
1. Killen mittemot mig tyckte jag var lite crazy. Det tar jag som en komplimang.
Orsaken var att jag drog en snabbanalys om bartenderns personlighet utifrån det faktum att han bar öronproppar.
2. Min bordsherre hade sagt till killen mittemot mig att jag var döds-rolig.
Hurra! (egot smörjs rejält av sånt)
3. En av killarna i Åres så kallade innegäng (ja, det finns ett sånt)kastade sig över mig och sa att vi bara mååååsteeee umgås, för jag var så Åååre!
(detta tyckte jag iofs var lite weird, men ok, man vill ju va poppis så jag sa att vi kunde bli kompisar)
4. Jag pratade med en kool kille som iofs inte sa att jag var trevlig men det såg ut som att han tyckte det.

Ja det var bara en massa hybris-tankar och känslor som jag vet att alla har och alla går igång på, men inte alla vill erkänna det. Men jag erkänner.

Det tråkiga var dock att jag bara pratade med en enda tjej. Hon var dock supergullig!
Fast dan efter var hon lite off.
Gäsp gäsp.
Tur att man är så vidrigt kul själv då. Hela tiden.

Förresten, ta inte in hundar i skolor. Det blir sånt jäkla liv efteråt.
Men eleverna kommer iaf att minnas tre ord från sina spanskalektioner.
Un perro blanco.
Yes!

Crazy People

Hej.
Och jag som trodde att jag var galen, som smugglade in Bella på min spanskalektion idag.
Orsak: Jag ville att barnen skulle komma ihåg vad "en vit hund" heter på spanska.
Kapitel fyra i sexans bok, handlar nämligen om djur och vilken färg de är.
Jag frågade alla barnen när de gick in: -"Är du allergisk mot hundar?"
Två av barnen VAR hundallergiker, men de sa att de ville att Bella skulle stanna ändå. Så vi öppnade bara fönstren och så fick Bella vara med hela lektionen.
Nu är jag skiträdd att få sparken imorgon av Börje-Rektor.
Men jag är nog inte alls galen. Läs Kompis Mias blogg, så förstår ni.
Hon är inte bara galen, hon är sjukt rolig oxå.
Förresten det heter "un perro blanco".
Och imorgon ska jag berätta allt som var bra på bröllopet.
Jag har insett att det faktiskt var en hel del.
Jag var bara lingon-vecka-sur när jag skrev förut.
Har insett det nu.

Crazy people.

Hej.
Idag på vår måndagskonferens kom en över-hurtig kvinna och pratade om hur VM:et här i Åre skulle gå till. Och så fick vi komma med förslag på hur vi kan medverka med eleverna.
Jag vet inte ens om spanien har några skidåkare, men jag måste väl kolla upp det.
Det ska bli sååå skööönt när detta spektakel är över. Jag vill egentligen bara ha lugn och ro. Och så blir det värsta livet kring detta fucking VM. Jag är faktiskt ganska ointresserad. Men om man skulle berätta det för någon här i Åre, då skulle man bli halshuggen.
Alla är helt hysteriskt glada över detta arrangemang. Så de vet ju inte på vilket ben de ska stå.
Men jag ska spela med och le och åka med mina spanska klasser och sjunga heja-ramsor på spanska och så vidare.
Sen ska jag köpa tre champagneflaskor som jag ska öppna den 14:e feb. då VM-helvetet är över.
Jag är väl knäpp enligt vissa, men enligt mig själv är jag ganska sund.
Den stora höjdpunkten på dagen var för övrigt då Linda (min gravida kollega) tog min hand och la den på sin mage så jag fick känna hur det sparkade därinne.
Det om nåt är väl häftigt!

People

Hej.
Nu är helgen över och likaså det tredagiga-bröllopet.
Bra.
Alltså, det var ok. Egentligen himlastormande.
Men allt är ju relativt.
Jag kände mina "komme-nerver" vibrerade av och till.
Allt ska liksom vara så stort i Åre.
Näe, jag vet inte om jag kan skriva vad jag egentligen tycker och tänker. Tänk om nån av de på bröllopet skulle läsa detta.
Men jag menar inget illa, jag vill bara säga hur jag uppfattade många som var med där.
Det var som att de redan hade sin lilla "sekt" och de hade minsann redan fått nog av nya människor så nu skulle de bara umgås med dem de redan kände.
Det är klart att de var normalt trevliga, men sen var det stopp.
Och jag blev så irriterad på det.
Men det är deras val och då får man försöka förstå det.
För mig är det bara så ofattbart och dessutom jävligt provoserande med folk som inte kan bjuda till och visa lite kärlek mot andra än bara "den inre kretsen".
Och sen ska de dessutom ha cred för det.
Jag ser inget beundransvärt i det.
Och jag fattar inte vad som är så stort med att kunna åka utför ett berg i en viss by.
Vafan är det som är så ballt med Åre?
Jag vet tusen andra ställen som är minst lika bra som här.
Man ska självklart hylla det man tycker är bra, men det blir så sliskigt tillslut.
Åh, jag blir så trött.
Men jag trivs bra på jobbet och med Björn och det är det som är det viktiga.
Men som i alla relationer och kontakter med alla människor så tycker jag att Det är bara så sorgligt att man inte kan få värmen som man tycker att man ger, tillbaka.
Nu låter jag som Dileva och jag ska sluta.
Och förresten så väljer jag ju själv vilka jag vill umgås med.

Wedding-singer

Hej.
Nu har jag avverkat första delen av denna tre-delade bröllopshelg.
Allt gick förvånansvärt fort. Jag och Björn sprang (ja vi sprang) ner på Broken, en restaurang här i Åre. Där träffade vi "alla" och så åt vi tillsammans med några som hade kört bil upp från Stockholm. Och sen när vi rapat och ätit klart, då hade typ alla gått hem.
Inte brudparet och några till. Men resten hade gått hem.
Då blev jag jätte lättad. För det känns alltid bättre att gå bland de sista än bland de första.
Imorgon är självaste bröllopet. Jag hittar ingen klänning här i Åre. Det finns inte så många affärer. Men jag har ju endel klänningar i garderoben.
Måste tänka att det är bättre att kunna ta på sig sitt självförtroende än en nyinvesterad klänning.
Jag återkommer.
Så himla bra att Cissi gick vidare till final i Idol förresten.
Annars är Marcus min favvo.
Så himla härlig kille.
I lajk it!

Ångesttanten.

Hej.
Imorgon ska jag till frissan och snygga till håret. Det blir nog lite guldiga slingor i mitt numera naturligt röda hårsvall.
Ja. Suck. Vad gör man inte för att försöka se bra ut?
Jag känner mig inte alls pigg på helgens händelser. Vi ska på bröllop som innebär aktivitet från fredag till söndag.
Hur ska jag beskriva känslan? Det känns lite som när man skulle på disco i sjuan. Man var inte särskilt populär, man såg lite annorlunda ut. Man var inte ljushårig och normallång. Dessutom kände man inte så många. Dessutom hade man inga koola kläder.
Men man skulle ändå försöka låtsas som ingenting.
Jag hoppas faktiskt att jag blir sjuk.
Vet att jag kommer att gråta imorgon.
Fan.
Varför vill man ändå sträva efter att få vara populär?
Jag vill inte bara stå där och glo. Det är det som känns så obehagligt jobbigt.
Och man blir tillslut så irriterad på alla som inte visar något intresse för en.
Så då går man hem.
Det kanske är jag som har för höga krav på andra människor.
Men varför är det bara jag som ska "bjuda till " jämt?
Så känns det.
Jag ska försöka bli mer positiv till imorgon.
Alkohol är ju alltid en lösning.
Höll på att glömma fredagsdrinken.
Ok. Det kanske ordnar sig.

Hej.
Förresten så har jag beställt en ny cykel.
Om någon vill veta.

Knarktanten.

Hej.
Idag slog jag nytt rekord och ringde hem till fem föräldrar.
Det är så härligt att få ringa av sig lite.
Det blir som en adrenalinkick.
Som tur är så tycker föräldrarna också att deras barn ska skärpa sig.
Alla barn är så sockerspeedade känns det som.
Tänk om man skulle blanda bara pyttelite amfetamin i skolmaten. Då skulle alla bli helt slappa.
Det skulle vara så härligt!
Visst är det amfetamin som man blir slapp av? Eller är det tvärtom?
Jiiises.
Kanske bra tecken, att man inte vet sånt.

Allt som faller en in.

Hej.
När jag tittade ner i en uppslagen Åre-tidning häromdagen så föll mina ögon på en annons om en kurs i agility.
Ibland. Eller ja, ganska ofta, så drabbas jag av infall. Jag har blivit medveten om det nu och därför försöker jag stoppa dem. Hann ångra mig precis innan jag skulle slå numret för anmälan.
Jag orkar inte med att gå en agilitykurs.
Bella skulle ändå bara vilja busa.
Det är så skönt att man har lärt känna sig själv lite bättre.
Jag är så glad att jag slipper gå agilitykurs.
Hurra.

Mitt liv som lärare.

Hej.
Har jag förresten berättat att föräldramötet blev jättebra. Den där värderingsövningen funkade sååå bra. Alla blev engagerade och började diskutera med alla, jag behövde inte göra så mycket.
Sen sa jag att de var så himla kloka föräldrar. Och att vissa föräldrar faktiskt är riktiga tok.
Då höll de på att skratta ihjäl sig.
Men det är ju sant. Endel föräldrar är helt galna. Ringer hela tiden och tjatar om nåt.
Blä.
Men mina är så söta.
Nu ska jag kolla om det är MiM (morden i midsomer). Jag kan inte sluta se på det. Men jag blir jätterastlös och nästan nervös av att det aldrig blir nån reklampaus.
Då är man rätt stressad va?
Först ska jag kolla på min nya yogavideo som jag har beställt från Ginza.
Imorgon ska jag ha yoga med högstadiekillarna.
Gud vilka idiotiska idéer jag har iverksatt.

Mattanten.

Hej.
Skulle bara säga att det är Fett irriterande (snott uttryck från mina högstadieungar) när man tror man har förberett värsta goda våffelmiddagen, med handplockade bär och vispgrädde. Och sen så fastnar smeten i v-järnet. TROTS att jag hällde på så in i h-vete med smör, så jag trodde jag skulle få cykla resten av mitt liv, dygnet runt, för att bli av med det.
Men jag tror jag vet vad felet var. Fast jag vägrar erkänna det. Iallafall inte för Björn.
Jag använde Dinkelmjöl. Det där som ser ut som vetemjöl, men det är rå-nyttigt och kostar ap-mycket pengar.
Iallafall. Jag tror inte det är meningen att man ska göra våfflor av det. Man ska nog baka hälsokostbullar.
Tänk ändå. Sen när jag hade rengjort hela våffeljärnet. (det tog bara två timmar) Då vägrar jag inse att detta inte kommer att funka, utan jag häller på en klutt igen. Och stänger.
Det slutade med att jag stekte våffelsmeten.
Våffeljärnet står odiskat. Och som dom kapitalister vi är, så har vi förstås ett dubbeljärn. Dubbelolycka alltså.
Detta är kanske lättjans straff.
Imorgon blir det köttfärssås.
Eller hmmmm ska jag kanske pröva att göra kåldolmar...?
Neeeeeej!!

Cykeltjejen

Jippi!
Idag ska jag cykla till jobbet igen. Jag har varit förkyld i tre veckor. Det var den där mardrömsturen till fjället med niorna som knäckte mig tror jag.
Men nu har halsontet försvunnit. Igår.
Fick dock nackspärr två timmar efter, men det känns inte så mycket idag.
Jag har köpt nya cykelbyxor oxå. Tjoohoo!! Storlek xxl. Jo det är sant.
Men det var rea och se blev ändå relativt tajta. Och "blöjan" är ju skitstor och täcker skitbra. (passande ord.)
Jag måste berätta om mitt senaste påhitt. Lite alkoholistiskt, men ändå.
Jag har bestämt att varje fredag så ska vi prova en ny drink, som vi måste dricka på altanen.
I fredags var första gången så då drack vi champagne med jordgubbar.
Och nu på fredag ska jag köpa röd campari och blanda ut med godmorgon juise med röd grapefrukt smak.
Sen har jag inte fler drinkidéer. Men det kanske dyker upp några.
Visst var det en bra idé.
Man ska bara dricka en drink per fredag. Vi drack upp hela champagneflaskan och jag blev helsnurrig och det var ju inte riktigt meningen.
Det ska bara bli lite "Dallas/JR-stämning".
Southfork-stämning. Visst var det där de bodde?
Om ni har drink-tips, så berätta.
Sen har jag en annan idé som vi gjorde i Oslo.
Varje vecka satte man upp en bild på"Veckans-skitskalle" under toalocket.
Det kan vara vem som helst som gjort nåt puckat.
Vi satte upp Karl Lagerfelt, för han ville inte göra kläder i större storlekar än 38, när han designade för H&M.
det tyckte vi var puckat.
Och om alla tänkte så så skulle ju inte jag ha kunnat köpa mina cykelbyxor.

I wanna rock!! *grrr*

Hej. Jag väntar bara på att nån ska kommentera min blogg om gubbväldet. Det är ALLTID nån tjej som säger, "jamen MIN kille är huuuur gullig som helst.Han är inte sån."
Jamen jag vet det. Jag drar inte alla över en kant/kam.
Förresten, tror ni era killar "försvarar" er då de pratar om feminister? Om de nu ens har intresse av att diskutera sådan ideologi.

(Gud vad jag känner mig bitchig. Imorgon är det mens-time.)
Ge hit chokladen, för faan!

Inlägg

Hej.
Visst är politiker korkade! Om de står och skriker ut att "Kvinnor vill inte vara hemmafruar" så har de ju fel.
Det är väl klart att jag också vill vara litte hemma. Med eller utan unge.
Det är ju det som kommer efter som jag inte vill ha. Nämligen, låg pension för att jag inte har jobbat.
Om karln pensionsspaaaraaaar åt mig så är det väl ok.
Gör alla karlar det åt sina hemmafruar?
Inte vet jag.
Jag har inte ens en unge, men jag undrar bara.
Dessutom är jag världens uslaste på ekonomi och dylikt.
Men är det nån som vet mer så kommentera gärna.
Visst är det skillnad på hemmafru MED pensionsspar och H-fru utan?

Sen kom jag på att jag fick light-depression i sommar.
Kan ha varit för att jag bara gick hemma och "drog".
Lite jobb vill man ha.

För att höras.

Jag har förresten röstat på FI. Och om nån vill diskutera med mig varför, så är jag inte intresserad.
Jag undrar bara varför inte fler röstade på dem.
Jag är så trött på gubb-väldet. Vart man än i världen vänder, så nog står det en gubbe där och flinar fult.
Och mansgrisar som tycker de är gudsgåva till världen.
Och våldtäktsmän som inte kan gå i terapi istället.
Och fotbollshuliganer som måste bli vaktade av poliser, som jag betalt skatt för.
Och kvinnomisshandlare som inte lärt sig prata.
Och machosar som är osäkra.
Och jag är trött på att:
män röstar på män och att kvinnor röstar på män.
Och att vissa tror att det är roligt med sexism.
Och att vissa inte har nån farstu.
Och att alla tror att utan kvotering så blir de bästa utvalda.
Skulle världen se ut som den gör om det verkligen var så att de bäst kvalificerade var de som fick jobben? Det är inte så. Männen får jobben. Kan ingen bara hålla med nångång?
Jag blir så less.
*puh*

Raj raj

Hej.
I torsdags när jag gick med Bella på Konsumparkeringen, så stannade det en karl å sa att jag var så himla snygg.
Man blir lätt förvirrad av sånt.
Men visst är det lite typiskt män.
Han var väl kring 45.
Undra om typ min mamma brukade stoppa killar i 30-årsålder när hon var 45 och säga att de var snygga.
Då hade man säkert trott att hon var en tjackhora.
Sen kom Björn ut från Konsum. Och när jag sa att det var en karl som sagt att jag var snygg så trodde han att jag ljög...
Nä jag bara skoja. Han sa att jag var det.
Och sen åkte vi hem och hångla.
Hahaaa!

Doglife

Hej.
Jag har världens konstigaste schema. Men jag tycker inte det är värt att hetsa upp sig över det.
På måndagar har jag första och sista lektionen och ingenting emellan det.
Så nu har jag åkt hem och ska gå ut med Bella. Men jag vill så jättegärna att min granne Karin ska följa med med sin hund, Flinga. Jag har tokringt ner till dem, men det är bara upptaget och nu sista gången jag ringde så var det inget svar. Hon trodde säkert att jag var en telefonförsäljare.
Det är bara sååå kul när Bella och Flinga-hundarna träffar varandra. De flyger runt och sen brottar de ner varandra. Det ser så kul ut så man blir alltid glad av att se det.
Tänk om människor betedde sig så också när de träffade nån som de tyckte om.
Eller om Björn skulle börja jucka mot mitt ben när jag kom förbi på macken.
När Bella träffar sin kompis Maja så blir det oftast lite gruff.
Utan nåt hyckleri så visar Maja att hon är rätt så less på att Bella vill studsa på henne hela tiden.
Det är också sånt som skulle vara rätt intressant om man själv visade rätt ut mot folk man inte gillade.
Men vi är ju inga hundar. Fast ibland önskar man nästan.

Men varför är de så få?

Hej. Den här bloggen läste jag igår. Då blev jag glad.
Heja Olsson.

Föräldramöte...brrr

Imorgon är det föräldramöte med nians-föräldrar.
Gu va kul!!
Inte.
Jag försöker tänka att de faktiskt inte vill mig nåt ont. Men det funkar bara ett tag, sen kryper ångesten in och övertygar mig om att de kommer att ifrågasätta hela skolsystemet och ställa mig till svars för varenda IG som nånsin blivit satt.
Och då vill jag dö.
Dessutom har vi lärare hittat på att vi ska göra VÄRDERINGSÖVNINGAR med föräldrarna.
Hur osmart kan man bli. Varför hittade vi på det? Sånt är ju skitjobbigt att göra, bara med ungarna.
Och nu ska föräldrarna sitta där och bli tusen gånger mer stela och otympliga.
Och så ska jag stå där som Lotta Engberg i Tur i kärlek och försöka få alla att slappna av.
Jag som kommer att vara mest stel. Av aaallaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!
Suuuuuuuck
Just shoot me!
Innan värderingshelvetet ska vi visa bildspel från fjällturen som vi var på i tre dagar.
Vi åkte till Storliens Vandrarhem med niorna.
det var som: Tre dagar instängd i en hamsterbur med 43 hamstrar. Ungefär så kändes det.
Så vilken musik är passande att spela till bildspelet?
Lordi. Ja!
Men varför spelar man inte det då? Så att känslan blir autentisk.
Varför tar jag istället med mig Eva Cassidy?
Absolut ingenting från den turen påminner mig om Eva Cassidy.
Ändå är det hennes musik vi ska spela.
Gud vilken falsk falsk människa jag är.
Jag försöker visa upp en bild som inte existerar.
Jag är en sån som skapar det som Linda Skugge och andra människor avundas.
Aha.
Nu känner jag mig egentligen rätt kool.
Jag ska nog skaffa lösnaglar också. Lika bra det. När man ändå är igång.
Yeah! Rock and roll woman.

Två små hål.

Vi har just sett Frostbiten, en svensk vampyrfilm.
Jag tycker sånt är kul. kan också bero på att jag läst boken "Låt den rätte komma in", som också handlar om vampyrer.
Jag tycker om zombiefilmer också.
Är det nån som veta vad det beror på?
Imorgon ska jag nog äta blodpudding.
Mums

Puckon

Jag blir så jävla förbannad på kejsarsnittsdebatten. Ska de kvinnor som vill bestämma själv över sitt underliv inte få göra det heller. Det är en förfinad form av förtryck det med. Det är som att man ska skrämma kvinnor som redan är livrädda, till att göra nåt som egentligen är farligare för barnet. Bara för skrämmandets skull.
Jävla DN-idioter.
Läs gästbloggen hos Linda Skugge.
http://blogg.expressen.se/linda/entry.jsp?messid=96194
så fattar ni mer.

Kaxmostern.

Hej.
Jag kände mig tuff idag. Så jag gick in på Metropolis-gym och frågade om vi får låna deras yogasal på onsdagar. (Det är då vi har Elevens Val, på skolan. Och jag har hand om yogan. )
Så att jag kan vara där och ha yoga istället för i en skruttig, smutsig, trång mattesal på skolan. Med skruttiga mattor från idrotten.
Och hon sa att det nog skulle gå bra.
Det är så kul, för att det är flera killar som har valt yoga som man aldrig trodde "var såna". Och de blev jätte-entuiastiska efter första gången, nu i onsdags. De sa t.o.m att de ville köpa egna yogamattor. Jisses!

Tänk va kul!

I onsdags fanns mina nyinköpta glasögon med i aftonbladet. Och även hon som hjälpte mig hitta dem. (optikern alltså)
Detta är länken: http://www.aftonbladet.se/vss/mode/story/0,2789,882647,00.html
Mina glasögon finns med i "Bildextra". Märke: Donna Karan.
Jag känner mig supernöjd att jag har lyckats köpa nåt, innan jag ser det i en tidning. Annars brukar det vara tvärtom.

Tjura på.

Ja, man kämpar ju på trots allt. Jag har varit sjuk hela veckan, men på nåt vis så fortsätter jag ändå gå till jobbet. Det blir liksom bara så. Fast igår kväll hade jag feber så då hade jag nog inte gått. Om det hade varit morgon då menar jag.
Men man går liksom på rutin. Vaknar, kravlar sig upp. Ger Bella mat. Gör gröt i micron... Ja och sen så rullar det liksom bara på. I tisdags så kunde jag inte prata på hela dan, för jag hade så ont i halsen. Men jag hade lektioner ändå. Och det blev faktiskt bra. Jag har aldrig provat det förut. Att vara tyst en hel lektion. Men fenomenet som uppstod var att efter ett tag började eleverna härma mig och de började visa med armar och miner vad de menade. Istället för att prata.
Vissa saker gick inte att förklara så då skrev jag på tavlan och då ljudade hela klassen allteftersom som jag skrev. Jag tror aldrig jag har haft så totalt fokus på mig nånsin.
Niorna har fått se film i veckan. Jag har visat Pedro Almodovars "Vad har jag gjort för att förtjäna detta"
Någon som sett den?
Känner mig rätt duktig som visar lite äkta spansk filmkultur för dem.
Jag får ont i huvet av språklärare som visar hollywood filmer dubbade på spanska/franska/tyska.
Det är slöseri med tid tycker jag.
Nej äkta spansk film ska de va.
De måste få se nåt annorlunda,
Ge dem perspektiv.
Så tycker jag.

Vardag

Hej.
Nu har jag varit på möhippa, stockholmstripp och fjälltur, inom loppet av 1.5 vecka. Det är lätt att bli snurrig då.
Nu får jag vara hemma ett tag. Man upskattar det mer och mer. Att vara hemma.
Har även skitont i halsen och kan knappt prata. Det är ju jättebra om man är lärare.
Måste hitta en present till ett bröllopspar också.
Hur mycket ska man köpa för? Är 500kr var för mycket eller bra?
Man vill ju inte verka snål.
Björn åkte just till tandläkaren. Jag ska gå ut på gräsmattan och lyssna om jag hör honom skrika.
Har köpt nya glasögon. Visar sen.
Puss