Tjura på.

Ja, man kämpar ju på trots allt. Jag har varit sjuk hela veckan, men på nåt vis så fortsätter jag ändå gå till jobbet. Det blir liksom bara så. Fast igår kväll hade jag feber så då hade jag nog inte gått. Om det hade varit morgon då menar jag.
Men man går liksom på rutin. Vaknar, kravlar sig upp. Ger Bella mat. Gör gröt i micron... Ja och sen så rullar det liksom bara på. I tisdags så kunde jag inte prata på hela dan, för jag hade så ont i halsen. Men jag hade lektioner ändå. Och det blev faktiskt bra. Jag har aldrig provat det förut. Att vara tyst en hel lektion. Men fenomenet som uppstod var att efter ett tag började eleverna härma mig och de började visa med armar och miner vad de menade. Istället för att prata.
Vissa saker gick inte att förklara så då skrev jag på tavlan och då ljudade hela klassen allteftersom som jag skrev. Jag tror aldrig jag har haft så totalt fokus på mig nånsin.
Niorna har fått se film i veckan. Jag har visat Pedro Almodovars "Vad har jag gjort för att förtjäna detta"
Någon som sett den?
Känner mig rätt duktig som visar lite äkta spansk filmkultur för dem.
Jag får ont i huvet av språklärare som visar hollywood filmer dubbade på spanska/franska/tyska.
Det är slöseri med tid tycker jag.
Nej äkta spansk film ska de va.
De måste få se nåt annorlunda,
Ge dem perspektiv.
Så tycker jag.