Hon som lider pin.

Hej.
Jag har så jävla ont i fötterna. Jag hatar kilklackar.
Take away this pain.
Jag fick gå barfota från tunnelbanan och hem.
Snyft.
Men jag var jävligt snygg så länge det varade.
Imorgon är det rally.

Hjälp mig.

Hej någon. Hur gör man egentligen om man vill ha länkar till andra människors bloggar på sin egen blogg?
Hälsningar
Puckot

Den mogna.

Hej.
Imorgon, lördag är det så dags för denna möhippa. Mitt livs första. Dock ej min egen.
Det känns som att jag redan tjatat tillräcklig om att jag ska på den, men förstår att det bara är i mitt eget huvud det tjatats. Jag har inte skrivit om den.
Egentligen borde detta höra till sakerna som jag är rädd för. Jag känner ju faktiskt ingen som ska dit. Knappt bruden. Så jag borde vara jätteskraj. För visst är det lite otäckt med sånt "okänt".
Dessutom ska vi sova ute på en skärgårdsö. Mao, ingen chans att "fly".
Först ska vi köra rally. Sen ut på ön.
Men fastän jag logiskt sett borde vara nervös, så känns det bara kul. Jag ser framemot att få lära känna lite nya tjejer. Gud så präktigt det låter.
Knyta nya kontakter. Uj uj.
Men först, denna dag. Fredag. The most important thing: Shopping.

Sajkon

Hej.
Det är vissa saker jag går och undrar över.
1. Sjunger de såhär?: "när det är sommarlov och din partner är KÅT, är det glassigt, glassigt"

2. Varför frågade den nya unga tjejen på apoteket mig om jag ville ha en liten kopp till fluoret som jag köpte. Varför har aldrig den gamla apotekstanten frågat mig det när jag köpt fluorflaskor??

3. Varför kan inte Göran Persson fräscha till sig? Alla andra får ångest över sockret. Not him. Vill han vinna överhuvudtaget?

4. Varför går inte jag ut ur lägenheten? Är jag en sexslav på riktigt? Är mitt Åreliv bara en dröm? Men varför kommer det inte någon som vill ha sex med mig i så fall.

5. Varför är jag så avundsjuk på Camilla Läckberg? Jo, för nu visar det sig att hon är kompis med Åsa Larsson och att de går på releaseparty. Kolla bloggen www.lackberg.blogspot.com
De verkar vara så jävla happy. Suck!

6.Hur ska jag kunna fluffa till mitt krulliga hår om jag inte hittar hårtorken här? Har hon överhuvudtaget en hårtork? (ps. "hon" är den jag bor hos)

Och så en sak till. Ja det handlar om Tina.
Alltså när jag läste rubrikerna om att hon skulle avslöja nåt hemskt som hon gjort då trodde jag att hon hade knarkat med Patrik Sjöberg.
Och sen var det bara en fjuttgrej. Vem bryr sig om att hon inte orkar spela vidare. Jag skiter i det.
Nu måste jag uuuuuuut!

Le Diva

Hej.
Och nej jag ska inte nämna Tina Nordlund. Fast nu gjorde jag ju det iallafall och då undrar jag bara en sak. Varför, Whyyyyy, måste även hon klä av sig och sitta och pressa ihop brösten på sitt bokomslag.
Det är så simpelt Beige:t. Och alla gör det. Känns det som. Kan ingen bara skriva en bok och sen ha en omslagsbild där de ser för jävligt fula ut på framsidan. Om man har gått "Genom helvetet" så ser man väl för faan inte ut så där!?
Jag blir så less. Nästan så att jag måste börja dissa Rosingen oxå.
Men nej, jag ska ikke.
Det jag gör nu är att jag sitter i en lägenhet i Bromma och har ont i huvet. Jag är ej kidnappad av ryssar. Jag ska bara vara här och göra lite grejer.
Dvs, shoppa.
Jag bara måste hitta lite snygga kläder, som man omöjligt kan hitta i Åre.
Jag vill ha jeans med hög midja. My dream. Äntligen har det blivit modernt. Det är den bästa designen för mig. I look like a princess. Nej, a queen, menar jag.
Nu måste jag tvätta håret, för jag måste se snygg ut när jag vimlar i buti...jag menar boutiqerna.
Ta ta.

Rapportering

Hej. Ja jag lever.
Från att det inte händer nåt så börjar det hända femhundra saker i minuten. Då hinner man inte med att blogga.
Först åkte vi till Vålådalen på torsdagen (17/8).http://www.hitta.se/ViewDetailsPlace.aspx?StreetNumberId=100941635&SearchType=4&UCSB%3aWflWhite=1a1b&UCSB%3aWflPink=4a&UCSB%3aTextBoxWho=&UCSB%3aTextBoxWhere=v%e5l%e5dalen
Badade i spöregn i en tjärn, åt lunch på fjällstationen. Pussades.
Vi skulle egentligen till en bullterrier i Ottsjö, men han var inte hemma.
På kvällen kom Linda och Tommy hit. Våra kompisar. Linda jobbar på mitt jobb.
Vi drack lite och jag blev lite snurrig.
På fredagen. Kom Inger och Lennart hit med sin husbil. Det är min farbror och faster som bor i Ursviken. De är roliga. De har en hund som heter Totte.
På lördag morgon gick vi upp klockan sex. Skjutsade Niklas till flygplatsen. Han skulle på svensexa i Stockholm.
Sen åkte vi till Sundsvall. Björn och Gunnar kollade biltvättar. Jag fick shoppa. Tack!
Sen surströmming på kvällen. Fan vad gott det var. Björn åt filead surströmming som var rutten, på riktigt. Det förstod ju inte han. Stackarn.
Vi sov över där i Sundsvall. Hos våra vänner som har en underbar gäststuga bredvid vattnet. Bella ville bo där.
Vi åkte iallafall hem till Åre på söndag kväll.
Ja. vi var på IKEA också. Of course.
Hade ovanligt lite ångest trots att det var första arbetsdagen idag.
Alla skrattade och var jätteglada, nästan så att det blev överdrivet.
Det blir ju lite konstigt när alla på ett jobb kommer tillbaka samtidigt.
Det är ju faktiskt ett fenomen som bara lärare har, kom jag just på.
Jag cyklade för jag tänkte att det var lika bra att komma igång på en gång.
Jag höll på att kräkas i ett dike.
Nu har vi gjort pizza och sett CSI.
Detta var min rapport.
På onsdag drar jag till Stockholm.
Varför är jag så rädd för terrorister då?
Är det inte någon annan som också är det?
En sak till. Jag har nu läst ut Åsa Larssons bok, Solstorm. Och börjat med hennes nästa. Det blod som spillts.
Bra böcker båda.
Nu ska jag sova för nu är jag med och arbetar som alla andra.
Jippi!

Svajningar.

Ja hej.
Våran dator är långsam idag. Är det på riktigt eller inbillar jag mig? Jag har typ sockerdricka i blodådrorna. Jag är fylld av oroskänslor.
Har skjutit upp ett samtal till min rektor. Men jag ringde tillslut idag. Skulle be om ledigt nästa vecka. Usch så besvärligt. Jag kan få migrän av att måsta be om saker. Jag vill ju vara Frreee som en fåågel (sången ur Rasmus på luffen)
Och när jag blir tvingad att be om saker så känner jag mig så skuldtyngd. But why! Folk kan faktiskt bara säga nej.
Djupanalysen på det kanske är att jag projicerar mina egna svårigheter att säga nej, på andra.
Fast jag fick ledigt. Förutom en dag. Då måste alla vara i skolan. För det är första skoldagen för barnen. Men det är ju förståeligt. Det skulle jag också tyckt om jag varit rektor. Man vill ju inte stå där själv första dagen och säga att hela ens personal är bortrest.
Fast det var bara spanskaläraren.
Men jag hade såklart gruvat mig så mycket för att ringa, så när jag la på så fick jag en gråtattack.
Björn kom in från altananen och tittade på mig. Han tycker det är fascinerande när det rinner tårar på folk. Själv gråter han bara när han hackar lök. Och en gång när han var på en begravning för två år sedan. Då grät han cirka fem droppar. Rekord.
Såklart så hade jag redan bokat flygbiljetterna för jag tar alltid ut segrarna i förskott. Nu har jag ingen hemresa. Eller jo det har jag ju, men den går hem på måndagen, samma dag som jag inte får vara ledig.
Och när jag skulle gå in på sas-hemsida så var det fel på den.
Visst är det typiskt! Som gjort för att börja lipa ännu mer.
Men då tyckte Björn att han hade sett nog med tårar, så han mailade nån som han kände på sas som kanske kan boka om resan åt mig.
Ja gud vilka problem man har.
Jag är så jävla självisk när man tänker efter. Tänk dom som sitter fast i nån källare i Palestina eller nåt. Och inte kan gå ut för då blir de bombade. Men om de inte går ut så svälter de ihjäl.
Och här sitter jag och lipar över en simpel flygresa.
Jag är så patetisk.
Men förresten så lipar jag bara för att jag har pms-dagar, annars hade jag varit skittuff och sett till att jag fick ledigt den där dagen iallafall.'
"Yeah, right."
Som Widner skulle ha sagt.
Nu ska jag läsa Camilla Läckbergs-blogg (www.lackberg.blogspot.com) och sen Linda Skugges. Och ni alla loosers som inte läst Camillas böcker ännu så kan ni börja göra det nu. Or forever be a looser.
Tja ra.

Otålig

Hej.
Idag har jag lekt sancho pancha och slasat runt med Björn på olika grejer.
Egentligen är jag less på att vara ledig nu.
Förlåt alla som jobbar. Men vafan ska man göra tillslut?
Jag gör ju bara samma saker hela tiden. Läser i min deckare. Går i skogen. Plockar lite blåbär. Gör en blåbärspaj. Ser på CSI. Läser lite mer i deckaren. Dammsuger golvet. Dammsuger Bella.
Badar Bella. Läser i deckaren. Sover äter skiter. Börjar läsa på en ny deckare. Går i skogen. Plockar bär. Ser på CSI. Går en tur i byn. Lagar mat. Sover. Vaknar.

Ujujuj.
Fast idag åkte jag på S-bolaget och köpte päronkonjak. Sen for jag hem och stänkte i mig lite.
Klockan var fyra på eftermiddagen.
Ni hör ju själva. Om inte jag får ha lektion snart så blir jag alkis.
Dessutom kommer jag att ruinera mig själv. För jag beställde en ny cykel idag och den var skitdyr. För det var skivbromsar på den. Men han jag pratade med sa att det var det bästa.
Så what the hell.

Sen så gick jag ut på altanen och klippte isär Bella snuskfilt, som hon ligger på hela dagarna och som vi låter ligga därute på altanen året runt. Det är en gammal ryamatta och den är verkligen S.k.i.t.ä.c.k.l.i.g.
Men när man klippte den i fyra bitar så gick det att klämma in en bit åt gången i tvättmaskinen.
Vilken lycka, för en städoman som jag.

Innan jag avslutar vill Björn att jag ska hälsa från honom i köket.
Han lagar middag och är skitstroppig över det.
Varför ska det alltid bli så pretentiöst när killar ska göra mat?
Man förväntar sig att få värsta nobelmiddagen varje gång.
Och så blir det ändå alltid pasta.

Måste sluta.
CSI you know.

Besviken

Och igår kväll skulle vi mysa. För Annika hade programmerat videon så att den lydigt skulle spela in både Morden i Midsomer och Miss Marple när vi var nere i Arboga.
Så när Björn kom hem från jobb, kl. 21.30 satte vi oss ner i varandras armar (ööh?) Och slog på videon. Som bara visade en svart ruta.
Va?!
Where are you Baarnaaabyy!!?
Tänk tänk tänk.
Helvete! Vem var det som drog ut antennsladden innan vi åkte till Arboga? Hihi. Eh, jo det var jag. För TÄNK om åskan slår ner i .... ja...vadå? Varför ska man dra ut antennen egentligen. Har man fortfarande en antenn på huset eller? Jag måste ut å kolla.
Skutt skutt.
Näe jag såg ingen antennjävel.
Varför ska man dra ut den då? Då går det ju inte att spela in nåt när man är borta.
Gud vilken besvikelse. Jag hade kunnat klämma fram en tår där i soffan. Men jag har ju inte pms denna vecka, så det gick inte.
Men istället så såg vi på American Beauty som gick på tv4+ igår kväll. Kevin Spacey, I lööv you!
Nu är det morgon, söndag. Björn=jobbar. Bella=sover i våran säng.
Jag tvingade mig att sova till halv elva. Drömde skitkonstig dröm att jag tappade ena örat. Och gick och bar på det. Vad ska det symbolisera?
Håller på att läsa Åsa Larssons Solstorm. Har brett på min önskan om att åka till Kiruna och kolla hur det är där. Björn tycker jag är sjuk som vill dit. Jag åker väl själv då.
Åsa Larsson är dock bara ett substitut till Camilla Läckberg.
Väntar på hennes Predikanten som jag beställt från nätet.
Denna blogg blev lång och rätt så intetsägande.
Ska göra nåt och sen återkomma.

Alzheimer

Jag glömde ju en viktig tjej som skriver så himla bra så man blir bajsnödig.
http://blogg.expressen.se/linda/

Länkarnas dag

Hej.
Redan i bilen ner, efter cirka 20 minuter, kom bloggabstinensen över mig. Jag ville så gärna skriva att jag hatar alla dårar som ska klaga på allting i allmänhet och Linda Rosing i synnerhet. Hon får så mycket skit så jag fattar inte att inte folk har nåt bättre för sig.
Det är som att vissa måste klämma ur sig lite skitprat om henne, bara för att alla andra gör det.
Hon är väl inte sämre än någon annan? Hon vill iallafall engagera sig i något gott som hon tror på. Hur många kan säga detsamma om sig själv?
Hon (Linda)blev tvungen att stänga ner chatten på sin hemsida, för att så många bara skrev en massa skit. Jävla idioter!
Jag skulle velat maila henne och säga något snällt. Men jag gjorde inte det.
Jag ska gå in igen och kolla på hennes parti-sida: www.unikapartiet.se
En annan tjej som jag skulle vilja hylla är Camilla Läckberg. Hennes hemsida/blogg är också värd ett besök: http://lackberg.blogspot.com
Fan vad dålig man är på att hylla folk. Hmm. Jag måste komma på nån mer...
Ok. Jag kan hylla Lili och Sussi, och deras program Djurens Ö, som går ut på att de ska rädda djur i skärgården. Jag kan sätta en tusing på att många (idioter) tycker att de är löjliga och fjantiga med sitt mullenussande med änder och igelkottar. Men vaddå?! Gör nåt bättre själv då! Klagobert.
Lili och Sussi kanske också har en hemsida.
Vänta...
Jajjemen, www.djurenso.se
Nänu räcker det med smuttenutt.
Men sluta klaga och gör nåt bra istället, ni alla klagisar. Fast jag vet ju att de som läser min blogg absolut inte hör till denna kategori. Eller hur? Jennie, Helen, Linnea, Malin etc. (löv you)
För övrigt så hoppas jag att ingen av mina Oslovänner befann sig i närheten av Scuba Bar i Oslo, natten till idag lördag.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,870889,00.html
Nu har jag länkat klart för idag.
Puss å kram alla snuttisar.

Hej.
Jag bara skakar av iver att få skriva av mig.
Har varit i Arboga hos Björns mamma i en vecka. Utan dator.
Paniiiik!
Hemma niu iallafall.
Så fort Björn drar på jobb (kl. 14.00) Ska jag springa till datorn.
Återkommer

Trädgårdsmästaren

Hej.
Jag har lånat gräsklipparen. Jag klippte gräset så jäkla fort sen sprang jag tillbaka med den. Sen kom jag på att jag borde ha tagit ett kort på den. Som bevis liksom. Men jag var så uppspelt över att jag hade fejsat my fear så jag glömde bort.
Sen så slet jag tag i grästrimmern i ren iver, för att finjustera kanterna där inte gräsklipparen kom åt. Men då gick hela snöret av. Det som snurrar i superfart där under kupan.
Då blev jag rädd igen och trodde jag hade förstört nåt, så jag gick in och värmde upp lite blåbärspaj från igår.
Bella ligger och astmaflåsar på en gammalryamatta(ull) ute på altanen. Det är cirka hundra grader varmt och hon ligger i solen.
Hon är en maschochist (näe, hur stavar man?)
Hon är alldeles rosa på sina hårlösa kroppsdelar.
Jag måste spola av henne med trädgårdsslangen annars kommer hon att få hjärtstillestånd.
Tuttan..

Gräsklippning

Fan, fan, fan. Varför måste jag bara göra jobbiga saker. Våran gräsmatta är nästan enhalvmeter hög och vi borde klippa den innan vi åker imorgon, men vi har ingen gräsklippare. Men de som bygger hus här bredvid har visst en, för det såg Björn när han åkte iväg till Macken precis nu. Så han ringde just för att säga det och att jag ju kunde gå dit och fråga om jag får låna den.
Hmm...
Detta är ännu ett fobiskt område i min hjärna. "Gå bort till byggjobbare och låna grejer." Väldigt utspekulerad fobi, men den är där iallafall. Dessutom såg vi North Country igår kväll och därmed är jag hetsad mot män i skitiga overaller.
Så jag hoppas de står där i bar överkropp.
Nu går jag.
Hjälp!

Mina älsklingar.

Om man läser mina senaste bloggar kan man lätt tro att mitt liv är piss. Därför måste jag skriva nåt som är bra nu. Så jag skriver om Björn och Bella, som är världens mest underbara skapelser. (förutom att Bella helst av allt vill sitta och klia sig i rumpan hela dagarna)
Och på fredag så drar vi på semester igen. Vi åker till Rättvik och hälsar på Björns bror med familj i deras sommarstuga och sen till Arboga för att hälsa på Björns mamma och (svenska) pappa. Det ska bli så mysigt (har jag bestämt). Och jag ska göra en mumsig pastasallad som vi ska stanna och äta på vägen. På nåt idylliskt ställe bredvid nåt vatten. Där Bella kan plaska vid strandkanten. Och jag och Björn kan ta kort av henne och av varandra. Idylliska bilder i svartvitt, som vi sen kan rama in i (billiga) IKEA-ramar. Och visa för besökare så att de tycker att vi är snygga och att vi har ett rikt liv. Detta är den braiga visionen.

Nu kommer den tragiska men dock mest troliga versionen.
Det blir så att vi bara tvärstannar på nåt skitfult ställe, en meter från motorvägen, fullt med sopor som luktar bajs. Vi måste tvärstanna, för jag har så lågt blodsocker(tror jag) så jag vill äta min pastasallad. Bella vägrar kissa, hon vill bara slita sig ut på vägen och bli överkörd.
Jag hulkar för att det luktar bajs av alla sopor.
Pastasalladen är skitslabbig, för jag har hett i tomater, som man inte skulle göra.
Sen så blir vi sura på varann för att det regnar. Och sen åker vi iväg med en rivstart och blir nästan påkörda av en gigantisk långtradare. För Björn glömde kolla innan han svänger ut. Och då blir jag rädd och ännu mer sur. Eventuellt börjar jag grina också för att jag blir så rädd och för att jag tycker så synd om mig själv för att jag har ett så miserabelt liv och förhållande.
Hmmm...
Men sen blir vi glada igen efter fem kilometer för då kommer vi till en bensinmack och jag får köpa en korv i baguettebröd. Utan dressing.
Jiiiiiha!
Jag längtar redan.

Vi ses imorrn macken.

Nu ska jag berätta om en annan sak som jag är skiträdd för men som jag ändå har gjort. Vet inte om nån kommer att kunna empatisera sig in i detta men shittesame.
Jag har kassafobi. Vill inte stå i kassa kö och ännu mindre sitta själv i en kassa.
Dels är det alla knappar som ska tryckas på, som jag har fobi för, sen så är det den där utstirrningen mellan personen som tar betalt och personen som betalar, som jag våndas över. Jag blir klibb-svettig bara jag tänker på det. Uuuääh...
Men iallafall, allt enligt ödets ironi så råkar då min sambo Björn, äga en mack. Och nu i sommar så har han varit i behov av extra personal. Så vad gör man inte för sin älskade?
Jo, man tar på sig OKQ8-settet. Ulliga stickiga byxor och en för stor blå t-shirt med OKQ8-logga på. (ack om jag ändå fått ha mindre storlek på t-shirten, då hade jag kunnat distrahera kunderna med mina c-kupor)
Sen ska det hyras ut filmer och stugor (vi har stugreception på macken) och bilar. Det ska säljas telefonkort, göras pulvermos, fyllas på dricka, tas emot leveranser, tas emot norska pengar, grilla korvar, koka korvar, torkas damm, städa toalett, trycka på knappar, scanna in streckkoder, ge tillbaka rätt växel och sist men inte minst, se jävligt glad ut.
Och det värsta av allt är om kunden vill ha korven i ett baguettebröd. Ni vet ett sånt där bröd med hål i mitten, som man ska penetrera in korven i utan att låtsas om att det finns en likhet till "det där andra". Jag slår vad om att vissa svett-karlar väljer baguettebrödet bara för att de vill jävlas med tjejen som står bakom disken. Eller är jag bara feminist-paranoid..?
Förresten, vad gör tillverkarna av brödresten som var i hålet?
Nu har jag iallafall jobbat ihop några timmar på macken och det blir bättre. Man får mindre kassaångest efterhand. Men jag kommer alltid att ha baguettebröd ångest.
Som för att jävlas lite extra med mig, finns det personer som inte vill ha dressing i brödet. Vet dessa män-niskor hur svårt det är att klämma ner en tjock korv i ett torrt bröd. Det är ju fanimig våldtäkt. Och hur ska man förklara det på ett fint sätt för en kund. "Du, det glider så dåligt det här. Skulle du inte kunna tänka dig lite vitlöksdressing iallafall?"
Så nu har jag mer korvångest än kassaångest. Tänk om det utvecklar sig och tillslut förstör mitt sexliv.
Och tänk om varje grej som man tvingar sig att göra, för med sig en ny skräck. Då finns det ju ingen mening alls med att tordas utföra alla fobier man har.
Vilken dystopi. Säg att jag har fel.
Mvh
Diesel-kvinnan

Fegskiten

Hej, haggan här.
Förra veckan gick jag på en tillställning. Själv. Jag kände verkligen ingen där. Därför vill jag berätta om att jag gjorde det. Gick dit alltså. Egentligen kändes det väldigt obehagligt att gå själv men just därför gick jag dit.
När jag känner mig feg så blir jag samtidigt upprorisk, jag ska inte bli hämmad, allra minst av mig själv. Så därför tvingade jag iväg mig själv på en "kvinnoträff" förra måndagen. Det var ju fruntimmersvecka då och varje år har de i Åre en träff för alla byns kvinnor. Detta sker på Kristina-dagen. Eller vad säger jag nu, det är inte bara för Åre-kvinnor utan det är till för alla kvinnor som råkar befinna sig i Åre just den dagen. Så.
Väl där så umgicks man åt mat och köpte lotter. Jag vann en duk.
Och så pratade jag med en massa trevliga kvinnor. Fast jag blev inte bästis med någon.
Men det kanske inte var det som var grejen. Jag ville bara göra nåt som jag var rädd för.
Nästa gång ska jag hoppa fallskärm.

Who the fuck is Ellis?

Hej igen. Det känns som att jag har haft blogg-förstoppning och att jag nu vill diarrea ut hur mycket blogg som helst. Min pedantiska ådra säger mig att det blir ju Fuuult om man bloggar tio bloggar på samma datum. Synd att man inte är en hakker så att man kan fiffla sig tillbaka i datatiden och fylla ut det stora svålhålet som skapades i juli.
Iallafall, så gjorde jag en blogg-hopping, via Hellen, till en Widner vidare till Camilla Läckberg(känns som att hon och jag är kompisar nu, bara för att jag läst hennes blogg...koolt) tillbaka till Widner och sen in på en Ellis, som jag lade in en bitsk kommentar till.
Är det någon som vet vem denna "Ellis" är så berätta. Jag kom inte ens fram till om det var en tjej eller en kille. Hon/han hade bara bilder på kroppsdelar, blommor, husfragment och stickningar. Otroligt boring. Men jag blir gärna överbevisad om att denna Ellis är en skitkul prick.
Men jag tvivlar... *fnys*
Mvh
Haggan

Lipsillen

Hej.
Efter vi kom tillbaka till Åre så fick jag en light-depression. Det kändes som en klump i halsen som eskalerade dag för dag och så tillslut så kunde jag inte gå ut. Jag låg i sängen och grät en hel förmiddag. Sen gick jag ut. Bara för att jag är så tjurig. För jag tänkte på vad det skulle kosta att gå i terapi och hur obehagligt det skulle
vara att ringa ner till hälsocentralen. Vad skulle jag i så fall ha sagt. Hej, jag är väldigt ledsen. Kan ni hjälpa mig?
Så sjukt.
Nej, jag bestämde att det inte var så farligt eller så synd om mig och så gick jag ut och målade staketet istället. Fast jag var inte happy.
Sen kom Björn hem från Macken och sjöng, "Dont cry for me Argentina", som han brukar göra när jag får för mig att lipa.
Men staketet blev bra. Och sen blev det lingonvecka. Så det kan ju ha varit pga det. Men ibland blir jag så tungsint iallafall. Och jag mår dåligt av att se en film med mord och läsa i tidningen om elände eller se på nyheterna om all skit i världen. Alltså jag blir riktigt illa berörd, det är klart man blev berörd tidigare också, men jag tycker att jag är mer känslig nuförtiden och jag har så lätt för att lipa. Och då blir jag rädd för att vara sjuk på riktigt. När jag gråter ofta. För jag vet inte var man ska ta vägen.
Och så läser man om token i tidningarna som går ut på stan och skjuter folk bara för att de är tokiga och för att de inte får någon hjälp. Men jag ska inte gå ut och skjuta ner halva Åre. Nej så illa är det nog inte.
Undrar hur de skulle göra då? För Åre är ju årets tillväxtkommun och om jag dödade en massa folk så skulle jag dra ner antalet folk igen. Men det är mycket norskar här, så det är väl större risk att man träffar nån av dem.
Mvh
Annika