Jag är en idiot

Igår förmiddag lyssnade jag på p1 och mellan varje program (jag överdriver kanske lite nu) så håller den där programpresentatören på och snackar om vilken höjdpunkt det är dags för i dagens sommarpratare. Hon får det att låta som att missar man denna människa, så har man missat den bästa sommarprataren någonsin.

Så jag får ju lov att lyssna då. Jag är verkligen spänd och tänker att nu...NU kommer jag att få höra så nytänkande tankar så mitt liv kommer aldrig att bli som det varit.
Tillslut börjar det äntligen och jag sitter där med spetsade öron.

Han som pratar är en rysk karl som varit KGB-agent i Sverige. Uj uj då.
Och jag sitter där och glor och lyssnar och tänker att nu snart så kommer det, nu kommer lyftet, nu säger han snart det där kloka, oväntade, intelligenta, det som ingen ännu kommit på tidigare.

Men det kommer ingenting. Jag försöker verkligen förstå vad det är som är så bra.
Jag lyssnar igenom hela jävla programmet. Men det är bara urkasst och intetsägande.
Han berättar några små historier, men de är helt utan grund och finess. De är bara helt klumpiga och simpla.

Och jag sitter där och tänker att Varför?! Varför får den här människan, mannen, så mycket promotion och uppmärksamhet? Han har visst skrivit en bok också, men vem är det som vill läsa den? Varför är det någon överhuvudtaget som bryr sig om vad han säger och vad han gör, eller har gjort? Han har ju inget vettigt alls att komma med. Allt han säger är som taget ur en barnbok för ettåringar. Världens simplaste analyser. (förlåt alla ettåringar)

Och musiken sen. Så otroligt töntigt att spela Frank Sinatra, I did it my way. Det blir nästan ironiskt. Är han kanske ironisk? Näe jag fattar ingenting.
Det är så sjukt.

Och än en gång måste jag inse detta, att i den här världen vinklas mycket uppmärksamhet mot människor som inte har nåt att säga eller nåt att komma med. Och så sitter det idioter där och lyssnar och försöker förstå vad det är som är så fantastiskt.
Denna gången var det jag som fick vara den idioten. Men Gode Gud, låt det dröja till nästa gång som jag går på en sådan bluff igen. Jag skäms.