Denna blogg tillägnas "the one and only" Helen Lundell.

Hej.
Det är faktiskt ibland kul när man kan få ha fel. Jag trodde ju att detta VM skulle bli helvetet på jorden, men ikket. Det är så himla kuuuuul!!!
Det känns så innternätjonaölt liksom. Man hör bara en massa olika språk överallt och det är tvkameror och tjosanhejsan överallt.
Och jag har sett Stenmark och wassberg och t.o.m BYGGMARK precis utanför våran DÖRR, så det känns som att jag lever i värsta metropolen nu. Jiiihaa!
Jag har varit på plats när Anja knep åt sig 2 av guldmeddisarna och jag har varit på det så kallade medal plaza och sett henne shejka när hon fick dem.
Och jag har sett Knugen live oxå.
Sen så är det proppat med poliser överallt och hastigheten är sänkt till 50, genom hela byn. Jag är spänd som en fjäder varje gång jag kör till och från jobbet. Spänd för att jag koncentrerar mig så för att inte gäsa på som ordinary.
Nu ska jag och Bella ut å dra en stilla vals i skidspåret och tänka på vår vackra, begåvade och mångfassetterade bloggvän, Helen. Som numer gått vidare i livet.
We miss You!
Adjö.