Jag är så pohoppulär.

Hej. Förlåt, jag är världens sämsta blogger. Först blir jag manisk och skriver varje dag. Sen skriver jag inte på två veckor. Förlåt. You may hate me.
Iallafall.
Nu så är det jäkla lite kvar av skolan. Niorna har sagt att de älskar mig och att de kommer att sakna mig för evigt. En tjej i nian har till och med tjatat ihjäl sig om att jag mååååste ringa henne när jag får barn, för då ska hon vara babysitter. (she`s crazy)
Ja cheeses vad man gör avstamp i historien.
Jag känner mig som en kändis. Å då är Annika nöjd.
Jag har hursomhelst slutat tjata om läxor och dylikt. Imorgon och resten av alla lektioner ska vi se på "jättespanskaochkulturella" saker som jag har spelat in från teve. Det vill säga:
Emmas Värld, (emma andersson och Mona seilitz dricker drinkar på gran canaria)
Rocky och Drago,(peter siepen och tilde fröling äter tjurpung i barcelona)
OK.
Jag slutar där.

Uppesittarkväll.

Ojoj, vad jag fick kaffehjärtklappning. Jag gjorde en smörgåstårta och bjöd hem några stycken.
Och fast jag vet att jag inte "tål" så mycket kaffe, så drack jag två koppar svarta. Det var ca.15.30. Nu är kl. 22.16 och mitt hjärta bara pikkar på. Jag kommer inte att kunna sova på flera timmar.
Men då kan jag ju sitta uppe tills dess att Björn kommer hem:)
Han har som sagt varit på Gotland och golfat och han kommer hem ca.01.00.
Jag har saknat honom.
Yes! Det är så härligt att vara kär.

Godnatt då alla ni som ska sova.
Sov gott.

El oro del mundo.

Hej!
Tänk att livet bara blir så himla braigt ibland.
Sen i onsdags (vårsalongdagen) har jag känt mig som en maratonlöpare, fast dagen efter.
Igår for jag och tre arbetskompisar ut på nåt så pretentiöst som en sk. kommungåing.
Det gick ut på att gå i två timmar runt i en skog och svara på frågor som man absolut inte kunde svara på. (en tipsrunda alltså)
Det var bara frågor om djurs avföring och vargstammens utplånande och nuvarande bestånd.
Jag gissade på allt.
Dessutom var Bella med (för det kändes ju som en bra idé att hon också skulle få komma ut i skogen) Det var inte en bra idé. Hon slet som ett djur och ville komma fram först av alla och jag slet och drog och knölade ner henne i mossan varannan meter. Men det hjälpte ikket.
Sen så regnade det förstås hela tiden. Mmmmm....
Och sen upp då idag fredag. Kändes som att man hade feber blandat med reumatism.
Och in med Bella i bilen och iväg till skolan och ut med alla nior i skidbacken. Ja, för då skulle vi vara där och plocka skräp. I regnet. Med en hund som håller på att kväva sig själv i kopplet.
Vilket straff.
Sen fick man iallafall åka hem. Hurra.
Och då sker alltså det braiga. Mitt i allt det sunkiga, regniga, bortdomnade, självömkandet.
Man går hem till Åsa, franskafröken. För hon har bjudit in till inflyttningskalas.
Och man tänker att ujuj vad besvärligt å jag som är så utsliten och utmattad av allt rännande i skog och mark. Och inte ska då jag stanna länge. Mest av allt vill jag bara smaka på den där smörgåstårtan som hon sa hon skulle bjuda på och sen vill jag heem.
Men så sätter man sig ner, börjar prata med människor man aldrig förut sett.
Och helt plötsligt känner man att man lättar lite lätt från stolen. nämen kan det va sant?
Vilken känsla... att träffa underbara människor sådär helt plötsligt och oförberett.
Som får en att må fantastiskt bra.
Såna människor som är som små guldklimpar strödda över jorden och helt plötsligt sitter de mittemot en.
Jag kom hem halv elva.
Och jag har ett leende på läpparna när jag borstar tänderna.
Najs surprise annika, är det nån som viskar.

Grisfest

Hej.
Våran rektor tycker att vi ska bjuda in föräldrar och syskon till skolan en gång per vår och kalla det för Vårsalongen. Alla ämnen ska "visa upp sig" och göra nåt skoj. Man stannar kvar på skolan ända till nio på kvällen och så försöker man se glad ut hela tiden. Typ som en flygvärdinna på en tio timmars flight.
Idag har vi haft vårsalong.
Alla barn blev helt hormonstinna och studsade runt i alla riktningar.

I spanskasalen hade jag satt upp två stora grishuvuden och skrivit grisfest.
Åsså gjorde jag tapas i hemkunskapen och sen sprang jag mellan båda salarna och slogs med elever som försökte ta mina tapas. Tapasen fick bara ätas av besökande föräldrar och syskon.
Alla lärare försökte typ bräcka varandra i sal-inredning, så jag hade förutom grisarna, även satt upp ett tjurhuvud och hängt en röd sjal på det. Sen for jag till slöjden och lånade rött å gult tyg och nålade ihop en spansk flagga. sen spred jag ut typ tusen spel och böcker och cdspelare och dialog papper över hela salen. Plus satte upp en spansk tipsrunda. Sen tejpade jag upp filmrecensioner på spanska filmer och sen satte jag på sällskapsresan på dvd. Sen spelade jag Shakira. Och skrek åt ungarna att inte studsa så förbannat.
Sen sprang jag ner till gympasalen och organiserade ihop en musikal som också skulle framföras denna fantastiska kväll.
Tillslut var allt över och jag gasade hem i hundratjugo kilometer i timmen.
Och nu så vill jag sova i hundra år.
Men först ska jag rosta mackor och se på Sex and the city.
Björn är förresten på Gotland och spelar golf. Så jag är ensamstående hundmamma dessutom.
Good God. Save our souls and må Carola gå vidare i schlager festivalen i mårrån.

Det här är en äcklig berättelse.

Hej!
Hur roligt är det om man måste släpa sig ur sängen, ut i bilen i snöstorm och åka med Björn ner till macken för att få ta med sig bilen hem?
Sen när man sitter där på deras kundtoalett för att man råkade bli b-nödig av den hastiga uppstigningen, så kommer man på att man nog ändå inte behöver bilen alls. Man ska ju hursomhelst bara vara hemma och rätta prov och skriva skolgrejer.
Så. Det kunde slutat där. Med ett lätt missnöje över ens egen dåliga planering och självförvållade sömn-förlust. Men då händer det. Man spolar. Och kalaset i toastolen försvinner inte. Uuuäääääh!!
Stamp med foten i golvet. Ut i butiken till Björn. Vad gör jag nu?
Nähe, det visste inte han. Han vet bara att igår så var det visst in två slöj-kvinnor på toan och de spolade visst ner handtorkpapperet och sen så blev det lite trassel.
Jahaaa.... men säg att man inte får b-jsa i toan dåååååå! Gärna innan man gör det.
Sen får jag stå där, utanför toalettdörren, med en plasthink.
Kunderna kommer kunderna går.
Jag går in och ut på toan. Fyller hinken. Häller i toan. Om å om igen.
Sakta men säkert så tunnas sörjan ut. Yiack!
Råkar kasta en blick i spegeln. Jag ser ut som en förrymd mentalsjukhuspatient.
*snyft*
Det känns som ett straff. Men vad är mitt brott? Jag som sov så gott alldeles nyss.
Det kanske var det. Jag hade det för bra. Jag behövde bli påmind om att livet kan vara jävligt också.
tack. jag vet det nu. Får man åka hem och sova då?
Sensmoralen: Provspola alltid först i en toalett som du inte är bekant med.
Ps. Inga bilder denna gång.

Klirr i glaset.

Hem ljuva hem.
Nu öser det ner ute, men jag gjorde det. I did it!
Tog bilen och åkte ner till Konsum. En gång till. Och köpte reker.
Se gärna bildbevis. Och se då också vad jag fann när jag öppnade kylskåpet. Beviset på att "när Gud stänger en dörr, så öppnar han ett fönster"(eller ett kylskåp)
Där stod Champagnen!
Vi drack champagne för ett tag sen men vi drack inte upp hela, så vi gjorde som alla "svennar", vi satte folie på toppen åsså ställede vi det i kylskåpet. Och glömde bort det.
Men nu hittade jag det. Visserligen lite mindre bubblig, men dock. Champagne.
Blev typ nästan ett fullt champagneglas. Och det tycker jag man får dricka. Även fast klockan bara är fyra på eftermiddagen. Och man är ensam.
För när det vräker ner med regn utanför, då är man immun mot de vanliga moralkakslagarna. Liks!
So, get yourself a drink. And be like people.
Sckål venner, å lelle rekan.

Tankspriddheten sprider sig

Hej!
Lördag eftermiddag. Björn är på jobbet. Jag å Bella hemma. Regn och blåst ute.
Vad gör man då?
Jo man lånar två filmer(oj vad orginellt) och tänder en brasa.
Björn grät nästan när jag körde ner honom. Han ville verkligen inte jobba idag. Nej jag förstår honom. Man blir låg av detta väder. Och dessutom vill man ju inte släppa en sån mystjej som mej.

Till ikväll tänkte jag ......
Fan.
Nu kom jag på vad jag glömde köpa.
Jag kom precis just nu på att jag skulle ju köpa räkjävlar på affären.
Jag gick där och irrade och jag visste att det var nåt jag hade glömt.
Och just precis nu kom jag på det.
Fan fan fan.
Orkar man köra ner igen?
Uuuääääh va jobbigt...

Detta kräver en intern övertalning.
Återkommer lite senare med recension på "Broken Flowers" och "Must have dogs". Och eventuellt en påse frysta räkor.
Prrr prrrr (det skulle föreställa kattkurr.)
Men det blir grrr grrr istället.

Tänk om jag blir en knäppgök.

Rullgardinen är uppe.
Tänk så mycket mekk och så blev det bara liksom en svart rektangel (se bilden)
Och direkt man är färdig så får man pms.
Så nu har jag det. Jaha.
De som inte riktigt vet vad det innebär så kan jag som exempel säga att när jag skulle köra ner och lämna Björn på macken (han jobbar där), så började jag nästan gråta för jag tyckte att det var så ledsamt att vi skulle vara ifrån varandra ända till klockan nio ikväll.
Fast egentligen vet jag inte om det berodde på pms, det kan ju vara det att jag bara blir uttråkad av att vara ensam. Och så tycker jag lite synd om mig själv. Jo det är nog pms.
Eller tänk om det är en psykisk sjukdom. Jag har hört att t.ex schizofreni bryter ut i trettioåren.
Men inte artar den sig väl så?
Jag är lite rädd för psykiska sjukdomar.
Och då ska man nog inte se på "Harrys döttrar", som vi gjorde igår.
Nä.
Igår gjorde jag även en smörgåstårta, för det var ju Valborgsmässoafton.
Och ännu en gång så blev det som så, precis som förra året. Att jag och Björn och Bella, först lovar varandra att vi ska åka ner och kolla på elden på stranden.
Men sen så badar vi, tar ett littet littet glas vin. Och sen kommer vi på att vi nog kan se elden från fönstret (fast det kan vi absolut inte)
Och sen så landar vi alla tre i soffan.
Jätteskönt!
Ja, för det blåste ju massor igår. Och då kan det ju blåsa runt en massa pinnar med eld (från brasan alltså) Och det vill man ju inte ha i håret.
Nä just det.